Empati är förmågan att förstå och dela känslor hos andra. Det är en mänsklig förmåga som främjar förståelse och gemenskap, och bidrar till att bygga starka, sammanhållna samhällen. Men hur spelar empati in på samhällsnivå, och varför behöver vi den? Ny forskning ger oss djupare inblick i dessa frågor.Forskning har under de senaste årtiondena visat på ett starkt samband mellan empatinivåer i samhällen och deras välfärd och stabilitet. En studie av Maureen Craig och Jennifer Richeson (2014) visade till exempel att empati spelar en central roll för social sammanhållning, vilket i sin tur har positiva effekter på samhällshälsan.

En annan studie, utförd av forskare vid University of Cambridge, påvisade att empati spelar en viktig roll i att upprätthålla social ordning och främja kooperativa beteenden. Genom att förstå och dela andra människors känslor, är vi mer benägna att hjälpa dem och samarbeta, vilket i slutändan bidrar till samhällens stabilitet.

En uråldrig förmåga för överlevnad

Empati är en förmåga som har utvecklats i mänskligheten över tusentals år, troligen som en del av vårt sociala och samarbetsinriktade beteende. Våra förfäder behövde förstå varandra och arbeta tillsammans för att överleva i en ofta fientlig miljö. Empati var ett nyckelverktyg för att skapa dessa band och samarbeta effektivt.

Forskning inom evolutionsbiologi och -psykologi visar att tidiga människor, och även andra primater, uppvisade beteenden som tyder på empati. De tröstade varandra, delade resurser och hjälpte varandra i svåra situationer, vilket tyder på förmågan att förstå och dela andras känslor.

Enligt primatologen Frans de Waal har exempelvis schimpanser och bonoboapor uppvisat beteenden som speglar empati. De har observerats trösta sårade eller upprörda medlemmar i sin grupp, och har även uppvisat förmågan att förstå och reagera på andra individers behov och känslor.

Känna andras tankar och känslor

Med tiden, och framväxten av mer komplexa sociala strukturer och kulturer, utvecklade människor förmågan till mer sofistikerad empati, inklusive förmågan att sätta sig in i andras perspektiv och uppleva sympati för andra, även utanför den omedelbara sociala gruppen.

Med den moderna psykologin har vi börjat förstå de olika dimensionerna av empati mer noggrant. Vi förstår nu att det finns både affektiv och kognitiv empati – förmågan att känna andras känslor (affektiv empati) och förmågan att förstå andras tankar och perspektiv (kognitiv empati).

På senare tid har forskning inom neurovetenskap och psykologi börjat förstå mer om hur empati fungerar i hjärnan och hur det kan utvecklas och stärkas. Forskare har identifierat specifika delar av hjärnan, som det så kallade spegelneuronsystemet, som är involverade i empati. Det har även gjorts framsteg för att utveckla metoder och tekniker för att främja empati, både i individer och i samhällen som helhet.

Empati som motgift mot splittring

I vår alltmer globaliserade och digitaliserade värld, är vi ständigt utsatta för en ström av information – och ibland desinformation – som kan leda till polarisering och konflikter. Empati kan agera som ett effektivt motgift mot dessa negativa effekter.

Enligt en studie av Brody och Barrios (2018), kan utbildning i empati hjälpa till att minska bias och fördomar, samt öka toleransen för olika perspektiv. Genom att förstå och respektera andras känslor och upplevelser, kan vi bli mer öppna för olika åsikter och mindre benägna att hamna i konflikt.

Företagsfördelar

Empati är en viktig faktor i framgången för alla företag, oavsett storlek eller bransch. Det spelar en avgörande roll i många aspekter av företagsdrift, inklusive ledarskap, teamarbete, kundservice, innovation och företagskultur. Här är några sätt empati kan bidra till företags framgång:

1. Ledarskap: Empatiska ledare kan förstå sina medarbetares behov, motiv och utmaningar, vilket leder till bättre kommunikation, förståelse och tillit. Detta kan resultera i högre anställdas engagemang, lägre personalomsättning och ökad produktivitet.
2. Kundservice: Genom att förstå och svara på kundernas behov och känslor kan företag erbjuda överlägsen kundservice, vilket leder till högre kundnöjdhet, lojalitet och, i slutändan, ökad försäljning.
3. Innovation: Empati kan hjälpa företag att bättre förstå sina kunders behov och problem, vilket leder till mer relevanta och kreativa produkter och tjänster. Design thinking, till exempel, är en innovationsprocess som betonar betydelsen av empati för att förstå kundens perspektiv.
4. Teamarbete: Empati främjar samarbete och sammanhållning i team genom att förbättra kommunikationen och öka förståelsen mellan teammedlemmar. Detta kan leda till högre teamproduktivitet och effektivitet.
5. Företagskultur: Empati bidrar till en positiv företagskultur genom att främja ömsesidig respekt, förståelse och stöd bland anställda. Detta kan förbättra anställdas välbefinnande och arbetsglädje, och därigenom öka deras engagemang och prestationer.

Forskning stöder betydelsen av empati för företags framgång. Enligt en studie från Harvard Business Review (2016) var de mest empatiska företagen också de mest lönsamma. Dessutom visade en undersökning från Businessolver (2019) att 93% av de anställda skulle vara mer benägna att stanna på en arbetsplats som är empatisk.

Främja empati: Hur gör vi det?

Forskningen visar att empati inte bara är en medfödd förmåga, utan också något som kan utvecklas och stärkas genom rätt metoder och tekniker. Enligt en studie av Teding van Berkhout och Malouff (2016), kan empati tränas genom metoder som mindfulness, aktiva lyssningsövningar och rollspel.

Dessutom har skolor börjat införa empatiutbildning i sina läroplaner för att främja elevernas sociala och emotionella färdigheter. Dessa program har visat sig förbättra elevernas beteenden och akademiska prestationer, samt minska mobbning och aggression.

Empati har betydande inverkan på vår psykiska hälsa. Den hjälper nämligen till att bygga starka, stödjande relationer, vilket är avgörande för psykisk välbefinnande. Empatiskt beteende kan också vara givande och bidra till ökat självvärde och lycka. Det finns dock viktiga nyanser att tänka på när det gäller sambandet mellan empati och psykisk hälsa.

Positiva effekter av empati på psykisk hälsa

1. Förbättrar sociala relationer: Empati hjälper oss att förstå andra på djupet, vilket stärker våra relationer och hjälper oss att känna oss mer anslutna till andra. Människor är sociala varelser, och starka relationer är avgörande för psykisk välbefinnande.
2. Minskar stress och konflikt: Empati kan hjälpa oss att lösa konflikter mer effektivt och att undvika missförstånd som kan leda till stress och ångest.
3. Främjar altruism och välbefinnande: Empati driver oss att hjälpa andra, vilket inte bara gynnar mottagaren av vår goda gärning, utan också oss själva. Forskning har visat att altruistiskt beteende kan leda till ökad lycka och tillfredsställelse.

Potentiellt negativa effekter av empati på psykisk hälsa

1. Känslomässig utmattning: Även om empati är viktigt, kan för mycket av det leda till vad som kallas compassion fatigue, eller empatisk stress. Detta är särskilt vanligt bland människor som arbetar i yrken som innebär att hjälpa andra, som läkare, psykologer eller socialarbetare.
2. Överidentifikation: Ibland kan empati leda till att vi överidentifikar oss med någons lidande, vilket kan påverka vårt eget psykiska välbefinnande negativt.
3. Negativ självbedömning: Om empati leder till att man alltid sätter andras behov framför sina egna, kan det resultera i självneglektering och negativ självbedömning.

Att balansera empati så att vi kan stödja andra utan att skada oss själva är nyckeln till god psykisk hälsa. Strategier för detta kan inkludera att lära sig att sätta gränser, att ta hand om sig själv och att utveckla förmågan att skilja på sina egna och andras känslor – en färdighet som kallas empatisk distansering.