Varför känns det bra att titta upp i en blå himmel? Eller ett stort hav? Svaret innefattar bland annat ljusreceptorer, humörcentra i hjärnan och din kropps egna opioider som produceras i huden. Vi mår nämligen bra av ljuset som himlen och havet reflekterar.
Vi behöver ljuset för att hålla oss friska, pigga och må bra mentalt. Men varför? Vad är det egentligen som händer i kroppen när vi får ljus? Jo, ljuset som når ögat tas emot av ljuskänsliga nervceller (receptorer) på näthinnan. Nervceller som kallas stavar hjälper oss att se i mörker. Tapparna däremot hjälper oss att skilja olika färger.2002 upptäckte forskarna den så kallade tredje receptorn på ögats näthinna. När den utsätts för ljus blockeras produktionen av sömnhormonet melatonin vilket ökar utsöndringen av vakenhetshormonet kortisol. Den tredje receptorn styr med andra ord vår dygnsrytm och stressnivå. Melatoninproduktionen ökar därför vid låga ljusnivåer och i mörker (nattetid) medan kortisolproduktionen och vakenheten ökar vid höga ljusnivåer (dagtid). Tack vare forskningen vet vi alltså sedan tio år varför vi blir trötta av för lite ljus.
För lite ljus kan också göra oss deprimerade, särskilt under vinterhalvåret. Inom sjukvården används ljusterapi sedan länge för att minska effekterna av årstidsrelaterade subdepressioner. I Sverige har vi extra stort behov av att få tillräckligt med dagsljus under den långa mörka årstiden.
Datorer och mobiltelefoner bidrar till en ännu högre grad av ökad inomhusvistelse och stillasittande. Vår moderna livsstil minskar dagsdosen av ljus och ger en ännu större negativ påverkan på sömn och hälsa. Dessutom innebär det blåaktiga ljuset från skärmar till försämrad sömn. Den som använder en surfplatta eller mobil på kvällen somnar ofta senare. Denna senareläggning av dygnsrytmen leder till så kallad ”social jetlag” som uttrycker sig i trötthet, humörnedsättning, sömnproblem, försämrad dagtidsfunktion och försämrad hälsa.
Senare års forskning visar att dagsljuset har stor betydelse för inte bara visuellt seende utan också för att säkerställa god sömn, vakenhetsrytm, pigghet och psykisk hälsa. Dessutom aktiverar ljuset vår hjärna och stöder vår koncentrationsförmåga och inlärning.
Brist på framgång på arbetet är ibland också relaterat till oregelbunden sömn och speciellt till en försenad sömnfas. Den psykiska ohälsan går hand i hand med minskat antal soltimmar och minskad tid i dagsljus.
Ta vara på morgonljuset
Morgonljuset är det ljus som har allra störst betydelse för vår hälsa. Genom att ta vara på det blir vi sömniga på kvällen och får en bättre dygnsrytm. En promenad eller cykeltur till jobbet är dessutom bra både för hälsan och klimatet.
Promenera på lunchen
Särskilt viktigt om det är dåligt med dagsljus på arbetsplatsen.
Ha promenadmöten
I stället för att ha avstämning med chefen i en mörk möteslokal kanske det går lika bra att ta en promenad tillsammans? Ibland kan en promenad också göra det lättare att få igång ett samtal.
Använd ny teknik
I dag finns en uppsjö av olika belysningsalternativ som man kan använda för att skapa ljus i mörka utrymmen. LED-ljus kan också användas för att simulera dagsljus där fönster saknas. Men tänk på att konstgjord belysning aldrig kan ersätta dagsljus ur ett hälsoperspektiv.
Arbeta nära fönster
Placera arbetsbord nära fönster. Inte bara dagsljus är viktigt för hälsan. Även möjligheten att titta ut och se årstidernas växlingar ökar välbefinnande och trivsel.
Solstrålning i Sverige är väldigt ojämnt fördelad över året. Så här fördelar sig det totala dagsljuset över årstiderna.
Källa: mondeverde.se, Arbetsmiljöverkets rapport: Dagsljuskrav och utblick på arbetsplatsen
Lika Olika är ett socialt utbildningsföretag som skapades 2015 för att inspirera, utbilda och träna upp människor i sociala färdigheter. Individer och grupper som är starka i sociala förmågor är mer empatiska, inkluderande och friska. Dessutom når socialt tränade individer och grupper lättare framgång, enskilt och tillsammans.