Julen är en högtid som många håller högt och längtar till på grund av gemenskapen, den fina stämningen, maten, de trygga traditionerna och inte minst – klapparna. Men julen är inte bara värme och sammanhållning inbäddat i glöggdoft och snöglitter. För många innebär den också en förstärkt känsla av ensamhet, oro, press, stress och högt ställda krav. Inte minst för att julkommersen tär på både ekonomin och jordens resurser.

Hur vi än vrider och vänder på det och hur lite vi än vill tänka på det har vi ett ansvar för varandra och jorden vi lever på. Även i Sverige som lever människor i fattigdom, där varje val i vardagen kräver nogsam planering eftersom det allra mesta kostar pengar. Enligt SCB:s senaste rapport (2018) har läget i Sverige sett likadant ut de senaste åren. 1-2 procent allvarligt materiellt fattiga bor i Sverige, något som kan översättas till ca 160 000 människor.

Så räknas materiell fattigdom
Allvarlig materiell fattigdom innebär att man inte har råd med en viss levnadsstandard. Detta mäts genom att undersöka om personer kan betala oförutsedda utgifter, en veckas semester per år, en måltid med kött, kyckling eller fisk (eller motsvarande vegetariskt alternativ) varannan dag, tillräcklig uppvärmning av bostaden, kapitalvaror som tvättmaskin, färg-TV, telefon eller bil eller kan betala skulder (hypotekslån eller hyra, räkningar, avbetalningsköp eller återbetalning av lån). En person i allvarlig materiell fattigdom har inte råd med minst fyra av dessa nio poster. Även om man inte ingår i gruppen “allvarligt materiallt fattiga” kan det vara oerhört kärvt att få vardagen att gå ihop. Sju procent av personer som arbetar i Sverige har inkomster under EU:s gräns för relativ fattigdom.

Julen jobbig för många
Julen är den tiden på året då flest familjer skuldsätter sig på grund av en stor social press på att köpa många och dyra julklappar, ha nytt pynt i granen och ett överflöd av mat på julbordet. De familjerna drabbas sedan hårt av kraven på återbetalning, något som i sin tur skapar oro och ångest för de vuxna, men ofta också för barnen.

Skala ner och få frid

Förutom att se över inköpslistan för julbordet och inte handla i överflöd, finns det många klappar som varken tär på klimatet eller plånboken.

1. Hembakat och hemlagat
Syltade och saftade du under årets bärsäsong? Har du kokat för mycket julgodis? Ätbara presenter är alltid en fin idé. Klä en kartong i fint papper, använd presentband och snören runt glasburkar eller återanvänd någon gammal korg. Du kanske ändå har glas eller porslin du tänkt göra dig av med. En riktigt god julklapp, som man
dessutom lagt ner lite tid på.

2. Fröer eller sticklingar
Har du gröna fingrar? Ta några fröer eller plantera om några av dina örter i en fin kruka. Konservburkar som man tar pappret av och låter vara som de är eller målar, är ett bra alternativ till den traditionella krukan. Grönt rensar luften och varar länge – en riktigt hållbar klapp.

3. Ge till välgörenhet
De flesta större organisationer erbjuder idag olika former av paket där du får ett gåvobevis för din insättning. Du får möjlighet hjälpa dem som är extra utsatta samtidigt som den som ”redan har allt” kan få en klapp med extra värme och humanitet.

4. En tjänst
Gör ett eget presentkort på något som du vet att din vän verkligen behöver. Barnpassning, laga middag, städa, låna din bil, en weekend i ditt sommarhus och så vidare. Här är möjligheterna oändliga och det blir en personlig gåva som verkligen ger istället för att ta.

6. En upplevelse
Detta brukar vara en höjdarpresent även för barn. Varför inte ge bort ett skogsäventyr, en picknick, ett biobesök eller filmmaraton hemma, ett konsertbesök, eller en heldag med sällskapsspel?

7. Second Hand
Årets julklapp 2023 – sällskapsspelet – speglar de svenska konsumenternas intresse för umgänge och gemenskap. Brädspel finns i mängder i second hand-butikerna, på Marketplace, Tradera, Blocket och i flera antikvariat. Ut på stan eller nätet och kolla runt!

Källor: SCB, HUI och Föreningen Medveten Konsumtion