Svenska mellanstadietjejer utmärker sig för sitt goda självförtroende. Deras värdering av sig själva har skjutit i höjden, medan högstadieflickornas självbild har försämrats sedan 80-talet. Det visar en jämförande studie från Lunds universitet. Forskarna tror att det kan bero på ett aktivt jämställdhetsarbete å ena sidan och en större exponering av ouppnåeliga kvinnoideal å den andra. Forskare vid Lunds universitet har jämfört studier från 80-talet med studier från 2013 när det gäller det mentala måendet hos elever på mellan- och högstadiet. Det visade sig att mellanstadieeleverna var mer nöjda med sig själva överlag i den senare mätningen än i den tidigare. Framför allt var det elevernas uppfattning om sin skolprestation, sin fysik och sitt psykiska mående som förbättrats avsevärt sedan 80-talet. Den största skillnaden kunde ses hos flickorna som hade gått om de jämnåriga pojkarna när det gällde såväl psykiskt välmående som nöjdhet med sin skolprestation. Den avsevärda förbättringen av mellanstadietjejernas självbild verkar vara ett svenskt fenomen eftersom samma utveckling inte har setts i internationella undersökningar. 

Jämställdhetsarbetet lönar sig

Forskarna tycker sig se att jämställdhetsreformer har gett utdelning. Sverige har det högsta jämställdhetsindexet i EU med bland annat delad föräldraförsäkring, en utbyggd och genusmedveten barnomsorg och jämställdhetsmål i arbetslivet. Barnuppfostran har under de trettio år som gått mellan de två mätningarna förändrats från att ha varit mer auktoritär till att bli mer lyhörd och ha mer fokus på medbestämmande, vilket också kan ha inverkan på barns självbild. I de olika pedagogutbildningarna ingår idag även genusvetenskap som präglar många lärares och annan skolpersonals sätt att möta eleverna i skolan, med medvetenhet om att alla elever ska få komma till tals och ges utrymme, inte bara de som “skriker högst” eller kräver uppmärksamhet på annat sätt. Intresset för jämställdhet i uppfostran har ökat bland vårdnadshavare och påverkat hur de pratar och uppmuntrar sina barn, något som har gjort att normerna inte är lika könsstereotypa idag som på 80-talet. Detta är sådant som kan ha påverkat att mellanstadieflickor mår bättre.

Översköljs av svåruppnåeliga skönhetsideal

På högstadiet, i samband med att puberteten träder in, rasar däremot flickornas självbild. Raset ligger i linje med internationella undersökningar som gjorts, och också med Lundaforskarnas undersökning från 80-talet. Även då kunde man se elevernas självbild försämras i högstadiet. Men forskarna blev ändå förvånade över hur drastiskt flickornas självbild sjönk år 2013, framför allt när det kom till fysiken och det psykiska välmåendet. Klyftan mellan flickornas och pojkarnas självbild hade dessutom ökat markant. Anledningen till det markant försämrade måendet hos tjejer på högstadiet tros bero på bl a den ökade pressen på svåruppnåeliga skönhetsideal som framför allt tjejer översköljs med i sociala medier och andra medier.  

Flickor sämre självbild än pojkar kring skolprestation

En sak som kan förvåna är att flickorna har sämre självbild än pojkarna när det gäller skolprestation. Detta trots att tjejer i allmänhet har bättre betyg. Klyftan mellan könen fördjupas under gymnasiet, men bara för att lagom till slutbetyget i trean jämnas ut.

Hur får vi den förbättrade självbilden på mellanstadiet att bestå?
Genom att vara medvetna om utmaningen kan vi vuxna vara mer uppmärksamma på hur vi pratar, berömmer och umgås med tonårstjejer.

Prata om utseende och ideal

Webbplatsen UMO.se är finansierad av Sveriges alla regioner och har som syfte att på ett inkluderande sätt informera om kroppen, sex, relationer, psykisk hälsa, alkohol och droger, självkänsla och mycket annat för alla personer mellan 13 och 25 år. Där kan tonåringar själva eller tillsammans med vuxna få hjälp att reda ut tankarna kring utseende och ideal.

Frågor att ställa om ideal och press:

Är det verkligen ditt utseende som bestämmer hur du mår?
Du kan må bra oavsett om du har stora eller små muskler, är lång eller kort eller kommer i puberteten tidigt eller sent. Du kan också må dåligt även om du ser ut precis som du vill. När trivs du med din kropp och ditt utseende och när gör du inte det?

Mår du bra av de konton på sociala medier du följer?
Du bestämmer vad du ska se. Du kan sluta följa konton som bara handlar om utseende, eller bara visar en viss typ av kroppar. Du kan börja följa personer och konton som lägger upp bilder som inte ser ut som idealen, och som känns stärkande för just dig.

Varför tycker du om vissa personer?
Är det för att de har en speciell hårfärg eller fina tänder? Eller är det viktigare att de bryr sig om dig, är ärliga, snälla, modiga, roliga eller något annat?

Går det att tänka annorlunda om ideal?
Fundera själv eller prata med kompisar. Finns det ideal i samhället som inte påverkar dig? Vilka ideal önskar du att du kunde strunta i?

Är du med och påverkar idealen?
Vilka bilder lägger du upp av dig själv på sociala medier? Vad säger du om andras utseende? Fundera på om du kan göra något annorlunda för att du och andra ska känna att ni är okej som ni är.

Vad är fint och bra med din kropp?
Skriv upp vad din kropp kan göra och känna. Hur idealen än ser ut så har du en kropp som är värd att ta hand om.  Fokusera på det som är bra och fint med din kropp, leta inte fel, och försök att inte jämföra dig så mycket med andra. Här kan du läsa vad andra tycker är fantastiskt med sina kroppar.

Källa: Jämställ.nu, Forskning.se, UMO.se, Folkhälsomyndigheten.