FOKUS: SKOLA, del 3.
Fantasi är en kraftfull och viktig faktor i lärandet och kan ha en betydande påverkan på elevernas förståelse och motivation. När fantasin används på ett medvetet sätt i skolan kan det öppna upp nya möjligheter för eleverna att utforska och förstå världen runt omkring dem.
Fantasi handlar om att föreställa sig något som inte är direkt närvarande, att skapa bilder och koncept i sitt sinne som inte nödvändigtvis existerar i den fysiska verkligheten. En kritisk förmåga i lärandet som hjälper oss att utforska olika perspektiv, tänka kreativt och visualisera komplexa idéer. Ett av de bästa sätten att använda kreativitet i skolan är att integrera möjlighet för just den känslan i läroplanen. Lärare kan använda kreativa och fantasifulla övningar för att hjälpa eleverna att förstå och tillämpa koncept som annars kan verka svåra eller ointressanta. Det kan handla om att använda drama, skapande skrivande, teater eller andra konstnärliga uttryck för att ge eleverna möjlighet att utforska nya idéer och perspektiv.

Motivationshöjande effekt
Uppfinningsförmåga och fantasi kan också användas för att öka elevernas motivation. Genom att använda fantasin kan eleverna koppla ihop det som de lär sig med sin personliga erfarenhet och intressen. Lärare kan till exempel skapa uppgifter där eleverna får använda sin fantasi för att relatera till en historisk period eller ett naturvetenskapligt fenomen, på ett sätt som gör det mer meningsfullt och engagerande. En studie publicerad i Journal of Educational Psychology visade att användning av fantasi under lärandet förbättrade elevernas minne, motivation och förståelse av ämnet (Mar, 2004). En annan studie från University of California i Los Angeles (UCLA) visade att elever som använde sin fantasi för att utforska vetenskapliga fenomen hade bättre förståelse för ämnet än de som inte använde fantasin (Schunn et al., 2018).

När eleverna får utlopp för sin fantasi och kreativitet, skapas en atmosfär av öppenhet och samarbete. Eleverna kan lära sig att respektera varandras olikheter och samarbeta för att lösa problem på ett fantasifullt och kreativt sätt.

Trots alla fördelar med att använda fantasin i skolan kan det finnas hinder som kan göra det svårt att införliva det i läroplanen. En av de största utmaningarna är att det finns en viss fördom mot att använda fantasin i lärandet, särskilt när det kommer till ämnen som matematik och naturvetenskap. Men fantasin kan vara lika användbar i dessa ämnen, eftersom den kan hjälpa eleverna att förstå abstrakta begrepp och tänka kreativt. En studie publicerad i Journal of Curriculum Studies fann att lärare som använde fantasifulla metoder för att undervisa matematik kunde öka elevernas intresse och motivation för ämnet. En liknande studie publicerad i Journal of Education and Practice visade att användning av konst och fantasifulla övningar kunde hjälpa elever att utveckla sin kreativitet och förståelse av matematiska koncept.

Behövs tid och utrymme för att fantisera
I svensk skola finns det en tendens att fokusera på faktakunskaper och att eleverna ska lära sig så mycket som möjligt, men kanske inte att värdera det komplexa och kreativa tänkandet. Detta kan ibland leda till att elevernas fantasi och kreativitet inte uppmuntras i samma utsträckning som det borde. För att främja fantasin i inom skolan behöver lärare vara medvetna om dess betydelse och hur det kan användas i lärandet. En del av detta innebär att ge eleverna tid och utrymme att utforska olika idéer och perspektiv på ett kreativt sätt. Det kan handla om att använda konst, drama och skapande skrivande för att skapa en engagerande och meningsfull lärandemiljö.

En studie publicerad i Journal of Educational Psychology visade att användning av fantasi under lärandet även förbättrade elevernas minne.

Leken skapar sociala förutsättningar
Skolforskningsinstitutet gjorde under 2018 en forskningsöversikt som visar att personalen på förskolan spelar en viktig roll för att leken ska utveckla barnens sociala förmågor. I det arbetet behöver pedagogerna utöva ledarskap och på olika sätt skapa förutsättningar för lek. Studien identifierar tre saker som är viktiga för att det ska äga rum:

1. Att regissera. Att personalen planerar och ställer i ordning för lek
2. Att delta. Personalen ska guida, utveckla och medla i leken.
3. Observera och reflektera. Därigenom kan personalen utveckla sin kunskap om barnen och  om leken

Fantasin påverkar följande områden

Kreativiteten
Fantasi är den viktigaste drivkraften för kreativitet. Genom fantasi kan eleverna generera nya idéer, koncept och perspektiv som kan leda till innovativa lösningar på problem och utmaningar.

Problemlösningen
Fantasi är också viktigt för problemlösning. När eleverna använder sin fantasi för att överväga olika scenarier och möjligheter kan de bättre identifiera potentiella lösningar på problem och utmaningar.

Begreppsförståelsen
Fantasi hjälper eleverna att bättre förstå komplexa koncept och idéer genom att visualisera och utforska dem i deras sinnen. Genom att använda sin fantasi för att visualisera abstrakta begrepp kan eleverna bättre förstå och behålla komplex information.

Empatin
Fantasi spelar en viktig roll för att utveckla empati. Genom att använda sin fantasi för att sätta sig i andras skor kan eleverna utveckla en djupare förståelse för andras perspektiv och erfarenheter.

Motivationen
Fantasi kan vara en kraftfull motivator för lärande. Genom att föreställa sig fördelarna med att lära sig en ny färdighet eller ett nytt ämne, kan eleverna bli mer motiverade att engagera sig i inlärningsprocessen och nå sina mål. Det finns fler vinster med leken och fantasin i den. Som att barnen blir aktiva deltagare och inte passiva mottagare. Eller att små barn kan förstå abstraktioner som stor och liten genom att på egen hand undersöka konkreta föremål. Dessutom lär leken oss att fantisera; i leken kan vi föreställa oss hur saker kan vara annorlunda – något som är grundläggande för vår förmåga att förstå omvärlden.

Läsningen
Läsning är en komplex process som aktiverar både kognitiva och emotionella reaktioner och som får effekter på flera plan. I studier av hur läsning fungerar mentalt, hur vi avkodar text, tolkar innebörd och skapar inre bilder, kommer fantasi och föreställningsförmåga naturligt in. Utifrån olika vetenskapliga fält har forskare diskuterat såväl fantasins mekanismer som dess verkningar. 17 Vad händer när vi blir helt uppslukade av en bok? Michael Benton ställer frågan i sin litteraturpedagogiska bok Secondary Worlds. Många har försökt finna en förklaring till litteraturens mystiska dragningskraft. Benton menar att det är svårt att sätta fingret på vad som försiggår i läsarens inre men att det grundläggande är en kreativ process som bygger på en intressant paradox – läsaren är samtidigt deltagare och åskådare i berättelsen. Hen vet att berättelsen är påhittad men tror ändå i någon mening på den. Att läsa fiktion är att tro på en medveten illusion. 

Källa: Skolforskningsinstitutet, Psychology Today, Journal of Curiculum studies.