Inspireras av Raoul Wallenbergs civilkurage

Genom mod, kunnighet, organisationsförmåga, uppfinningsrikedom och fiffighet räddade Raoul Wallenberg tiotusentals judar undan Förintelsen. Och för det hyllas han och hans gärning idag världen över. Men vad var det egentligen han gjorde och vad kan vi lära av det?

Raoul Wallenberg föddes 1912 som faderslös och växte därför upp med sin mamma och sin farfar. Farfadern Gustav hade som önskan att barnbarnet Raoul skulle få se världen, lära sig olika sätt att se på saker, mänskligheten och världen på sitt eget sätt, samt att han skulle få fler perspektiv än bara de han kunde få hemifrån. Därför fick Raoul Wallenberg tidigt möjlighet att studera utomlands och resa till platser som många från Sverige aldrig hade besökt, bland annat USA, Sydafrika, Italien, Storbritannien, Tyskland och Palestinska Haifa.

Efter att ha utbildat sig till arkitekt började Raoul arbeta på ett företag som sysslade med export och import av livsmedel mellan Sverige och Ungern. Ungefär samtidigt, 1944, skapades den amerikanska myndigheten War Refugee Board i syfte att rädda judar undan Förintelsen. Mycket snart identifierade man risken för att den ungerska judiska befolkningen skulle utplånas. War Refugee Board sökte då en svensk som skulle kunna komma till Budapest som diplomat och bedriva ett projekt för att rädda judar. Raoul Wallenberg fick jobbet. När den 32-årige Raoul, med titeln legationssekreterare, anlände till Budapest den 9 juli 1944, hade nazisterna redan skickat över 435 000 judar från den ungerska landsbygden till koncentrationslägret i Auschwitz. I Budapest fanns 230 000 judar kvar, vilka fick bo i särskilda hus och var tvungna att bära den gula davidsstjärnan väl synlig på bröstet.

Mod som förändrade livet för tio tusentals
Uppgiften från svenska utrikesdepartementet till Wallenberg var i början endast att följa utvecklingen och rapportera om den, men denna utvidgades efter hand. Den svenska legationen började snart dela ut skyddspass till judar så att de skulle få ett provisoriskt medborgarskap i neutrala Sverige. Genom att muta och utpressa ungerska tjänstemän lyckades Raoul Wallenberg få tillstånd att tillverka fler och fler. Han skaffade fastigheter runt om i Budapest där judar kunde söka tillflykt. De så kallade svenskhusen sades vara svenskt territorium och blev ett tillfälligt skydd.

1945 greps Raoul Wallenberg av sovjetiska underrättelsetjänsten KGB som fängslade honom i det ökända Lubjankafängelset. Vad som hände efter det är inte fastställt. Ryssarna hävdar att han dog, förmodligen mördades, i fängelset 1947. Men några riktigt säkra bevis har inte kunnat visas fram. I Sverige är Wallenberg dödförklarad sen 2016, han anses ha dött sommaren 1952, enligt Skatteverket.

Inspirerar över tid och rum
Idag 2019 lever vi i en tid då många känner att civilkurage, mod och vilja att kämpa mot främlingsfientlighet saknas. Då är Raoul Wallenberg en fantastisk förebild. För att påminna och inspirera världen om detta instiftades för några år sedan Raoul Wallenbergs dag, den 27 augusti. Skolor, kommuner, företag och organisationer runt om i världen tar då tillfället att prata om värdegrunder, respekt och civilkurage. Lika Olikas arbete går hand i hand med denna strävan – att öka förståelsen för oss själva och varandra, medvetandegöra hur våra beteenden påverkar andra och ge kraft och mod att stå upp för sig själv, sina medmänniskor och det man tror på.

Utställning på Fotografiska Museet i Stockholm
På Raoul Wallenbergs dag, 27 augusti 2019, öppnade fotoutställningen Fading Stories – pass them on med porträtt av överlevande från Förintelsen. Porträtten blir även ett skolmaterial för att sprida de överlevandes berättelser till dagens och framtidens unga. Utställningen är ett samarbete mellan Raoul Wallenberg Academy, Fotografiska och fotograf Sanna Sjöswärd som intervjuat och porträtterat de medverkande.

Ungt Kurage – en hyllning till unga som vågar
Man behöver inte riskera sitt liv eller göra något extraordinärt för att ha civilkurage – alla kan göra något i sin egen vardag. Med utmärkelsen Ungt Kurage vill Raoul Wallenberg Academy uppmärksamma unga personer mellan 13 och 20 år som med små resurser gjort stor medmänsklig skillnad och visat prov på civilkurage och engagemang. Årets vinnare har bland annat räddat en man från att drunkna, startat en Pride-festival på sin ort, kämpat mot rasism inom hockeyn och stått upp för en person som blev trakasserad på bussen. Aktioner som inspirerar till medmänsklighet och ett oegoistiskt beteende.
Läs om årets Ungt Kurage-vinnare här.

Inspireras av Raoul Wallenberg genom att titta och lyssna 

  • Fredsarkivet (tidigare Folke Bernadottesamlingarna) samlar dokument om svenskt deltagande i internationella fredsinsatser i ett digitalt arkiv. I arkivet finns en sektion för Raoul Wallenberg som bland annat innehåller den almanacka och adressbok som han hade på sig när han arresterades i Budapest i januari 1945. Fredsarkivet nås utan kostnad via datorer vid anslutna bibliotek, lärosäten, departement och myndigheter.
  • P3 Dokumentär sände ett program om Raoul Wallenberg 2008, i vilket bland annat Nina Lagergren är med.
  • UR Samtiden med författarna Ingrid Carlberg och Bengt Jangfeldt som skrivit varsin bok om Raoul Wallenberg: Vad vet vi idag?

 

Källor: Raoul Wallenberg Academy, regeringen.se, SvD, Expressen och Sveriges Radio.