Det massiva informationsflödet vi konstant lever under idag är en av de delar som tros minska läslusten bland svenska ungdomar, särskilt på högstadiet. Men det finns hopp. Genom innovativa metoder och internationella initiativ kan skolor och lärare återväcka och stärka läslusten hos tonåringar. Från Singapore till Chile och USA finns exempel på hur kreativitet och interaktion kan göra läsningen mer tillgänglig och spännande igen. Vi har samlat några av dem.

Intresset för läsning bland svenska ungdomar minskar markant efter mellanstadiet, enligt en ny rapport från Linköpings universitet. Något som skapar utmaningar för lärare och pedagoger som arbetar för att bibehålla och stimulera läslusten. Maritha Johansson, forskare vid Linköpings universitet, betonar vikten av gedigen läskunskap och djupgående läsförståelse i dagens snabba informationssamhälle. Hon menar att läsning är avgörande för att utveckla analytiskt tänkande och förmågan att skilja mellan sant och falskt, särskilt i en tid präglad av AI-teknologi.

För att möta dessa utmaningar och återväcka läslusten hos högstadieelever finns flera innovativa metoder och initiativ från olika delar av världen att inspireras av. 

Gestaltning av litterära skeenden
I Singapore har forskare upptäckt att gestaltning av litteratur kan skapa läsmotivation hos elever. Genom att inkludera dramaövningar och diskussioner kopplade till litteraturen i olika ämnen, som engelska eller geografi, ökar elevernas engagemang markant. Denna metod kan vara särskilt effektiv för att motverka uppfattningen att läsning är en ensam aktivitet. Genom att göra saker tillsammans kring en roman, blir läsandet en gruppaktivitet.

Bokfilmer från bibliotikerier i Chile
I Chile har man tagit ett kreativt grepp om läsfrämjande genom att låta bibliotekarier spela in veckovisa videor där böcker dramatiseras. Dessa videor blir sedan utgångspunkt för samtal med eleverna, vilket skapar en plattform där elevernas egna upplevelser och tidigare erfarenheter kan vävas in i reflektionen över det lästa. 

Litteraturquiz och affischer
Nederländerna har utvecklat konceptet ”läslektioner”, som innehåller varierade övningar som att rita bilder kopplade till böcker, delta i litteraturquiz eller skapa posters med lästips. Denna mångfald av aktiviteter syftar till att göra läsningen mer lockande och interaktiv för eleverna när litteratur finns med i flera olika ämnen på olika sätt, vilket kan motverka det minskade intresset som Maritha Johansson och hennes kollega observerat på högstadiet.

En annan intressant metod som är från USA är användningen av ett ”genrehjul”. I denna modell representerar varje del av hjulet en litterär genre, och eleverna får beskriva varje genre utifrån sin förförståelse. Detta arbetssätt uppmuntrar eleverna att utforska nya genrer och reflektera över sina läsvanor, vilket kan vara särskilt värdefullt för att motverka tendensen att elever fastnar i en begränsad typ av litteratur och därmed tröttnar på läsning, när de egentligen kanske bara för tillfället har tröttnat på en genre. Genrehjulet har också visat sig inspirera till samtal som i sin tur skapat läslust bland fler, som ringar på vattnet.