Nästan varje månad kommer nya rapporter, artiklar och nyheter om psykisk ohälsa. Vi på Lika Olika möter ofta barn, unga och vuxna som upplever olika typer av mentala utmaningar i vardagen. Det kan vara depression, en diffus känsla av utanförskap, rädsla, frustration, ångest, ätstörningar, vilsenhet över vem man är eller vill vara, eller mer konkret – något i livet som skaver och gör att man helt enkelt inte mår bra. Hur statistiken ut och vad är orsakerna till att många mår så dåligt?
Psykisk ohälsa omfattar både psykisk sjukdom och psykiska besvär som leder till nedsatt välbefinnande och som påverkar det dagliga livet. Psykisk ohälsa är vanligt förekommande i hela världen och ångest- och depressionstillstånd utgör de vanligaste diagnoserna. Uppskattningsvis drabbas varje år en av fem personer av dessa typer av besvär. Vid en mätning 2016 uppgav 16 procent av Sveriges befolkning nedsatt psykiskt välbefinnande, andelen var högre bland kvinnor och personer i den yngsta åldersgruppen, 16–29 år. Under perioden 2006–2016 ökade andelen med nedsatt psykiskt välbefinnande bland både kvinnor och män, i de flesta åldersgrupper och bland grupperna med förgymnasial och gymnasial utbildningsnivå.
Fakta i korthet:
Petra Hilton på Lika Olika är en de otaliga personer som har drabbats av utmattningsdepression. Hon berättar:
– En kall septemberdag förra året satte jag mig tillslut ned på den stol som min man och mina föräldrar hade tjatat på mig att jag skulle sätta mig på. Jag hade fått tid hos en läkare på vår vårdcentral i Helsingborg. Bara att gå in genom entrén där kändes som ett gigantiskt misslyckande. Jag ska ju vara på jobbet nu, vad tror kollegorna om mig nu, vem ska min chef ringa in nu när jag inte är där jag ska vara. Det var det enda jag orkade tänka, sedan kom orkeslösheten tillbaka och jag kände mig bara tom, misslyckad, extremt trött, ledsen och besviken på mig själv. Om alla andra klarar av det, varför kan då inte jag göra det?. Vad har gjort att jag inte ens orkar umgås och uppfostra vår dotter, sköta mitt arbete, umgås och visa kärlek till min man, umgås med vänner och orka träna innebandy som jag älskar att göra? Läkaren ställde några frågor som gjorde att jag ganska snabbt förstod att jag inte mår bra. MEN varför förstod jag det först nu, detta var ju inget nytt för mig. Min man och mina föräldrar hade ju sagt allt detta innan, men jag hade inte förstått då, jag såg det inte själv. Där och då blev jag sjukskriven pga utmattning och depression och det har tagit mig ett år att komma tillbaka någorlunda. Än idag kan jag inte göra i närheten av allt jag orkade och kunde göra innan. Att komma ”tillbaka” till ruta ett är ett ständigt arbete som aldrig ta slut. Men jag har ork att göra det som är viktigt för mig. Det har tagit tid att försöka sålla bort saker som tar energi istället för att ge energi. Jag är evigt tacksam för min man, dotter och mina föräldrar som hjälpt mig på så många olika sätt. Tack vare dem kan och orkar jag berätta om detta idag, utan att skämmas.
Stress och jämförelser orsak till hälsoproblemen
Enligt en rapport från Folkhälsomyndigheten, 2018, lider allt fler unga svenskar av psykisk ohälsa. Enligt rapporten är det stressen över skolresultat och betyg som är huvudorsaken till att mer än hälften av de 15-åriga flickorna och närmare en tredjedel av pojkarna, led av psykosymatiska problem.
Lika Olikas Maria Jansson känner själv igen stressen från när hon arbetade i skolan.
– Många människor idag pressar sig hårt för att passa in, inte falla utanför mallen och värst av allt: att man inte skulle duga och anses som dålig, tragisk eller labil. Jag har själv varit där, pressat mig så hårt att min kropp rent fysiskt inte orkade längre, men jag pressade mig lite till ändå. För vem vill vara den som inte orkar, inte lever upp till alla krav som vi inte bara ställer på oss själva, utan som hela vårt samhälle är uppbyggt på? Jag ville inte vara misslyckad. Och om jag som vuxen så lätt hamnade i fällan, hur lätt är det inte för barnen? Den rätta vägen och det jag alltid försöker förmedla är att det räcker med göra “good enough”. Våga säga ifrån om det är för mycket, göra på ditt eget sätt, inte sträva efter att vara perfekt i någon annans ögon, utan våga känna vad du själv vill och önskar. Hektiska veckor blir det blodpudding, pannkakor eller risgrynsgröt till middag hemma i hos oss. Tvätten bågnar i tvättkorgen och smulorna krasar under fötterna när jag går på köksgolvet. MEN, jag hann kanske ta en promenad i skogen, fika med en kompis eller göra en utflykt med barnen. Jag hann göra saker som jag mår bra av. Det borde vara prio ett. Även om det är mycket lättare sagt än gjort. Vi får hjälpas åt att påminna varandra.
Närmiljön påverkar oss
På jobbet eller i skolan är arbetsmiljön en avgörande faktor för att vi ska trivas och kunna prestera. Eftersom vi spenderar en stor del av vår vardag där, påverkar vår arbetssituation vår generella mentala hälsa. Följande punkter ökar chansen att du trivs på jobbet eller i skolan.
Köksbordet som utgångspunkt
Vår grundtrygghet och de perspektiv som präglar oss djupt i livet byggs oftast hemifrån. Barn tar in vad vi vuxna säger, hur vi agerar och på vilket sätt vi hanterar olika situationer. Genom att ta vårt ansvar som förebilder och föregå som goda exempel skapar vi trygghet och ger möjligheter för barnen att utvecklas i sin egen takt. Har vi en tolerant kultur hemma runt köksbordet där tonen är tillåtande och taket är högt så minskar vi risken att vi tappar varandra i psykisk ohälsa. Då står vi på en stabil grund där utmaningar och stigmatiska situationer som psykisk sjukdom, går att prata om och på så sätt också förhindra eller bota.
Lika Olika-metoden baseras på en världsunik studie (Stolen identity, förankrad vid Högskolan i Kristianstad) som undersökt hur intolerans skapar utanförskap som i sin tur påverkar individers, samhällens och slutligen en nations generella potential, innovationskraft och hälsa.
Källor: Folkhälsomyndigheten, Mind, Forskasverige.se, Socialstyrelsen, Livlinan.se och SCB.
Lika Olika är ett socialt utbildningsföretag som skapades 2015 för att inspirera, utbilda och träna upp människor i sociala färdigheter. Individer och grupper som är starka i sociala förmågor är mer empatiska, inkluderande och friska. Dessutom når socialt tränade individer och grupper lättare framgång, enskilt och tillsammans.