Psykologiskt osäkra arbetsplatser uppmuntrar till tystnadskultur. I en tystnadskultur finns ett normsystem där medarbetare inte berättar om missförhållanden och situationer som påverkar deras arbete. Att förstå av vilken anledning människor inte vågar säga ifrån på arbetsplatsen är avgörande för att vända kulturen. Det kan till exempel handla om rädsla för att få en reprimand i form av sämre arbetsuppgifter eller att bli utfryst i arbetslaget. Men hur uppkommer kulturen, och hur kan vi bryta normer som redan existerar på arbetsplatsen? Rädsla är ett av de största hindren för öppen och ärlig kommunikation på jobbet. För att undvika missförstånd och oavsiktligt bristande respekt för någon är det viktigt att förstå hur kulturella normer kan variera och påverka arbetskulturer. Att ge utrymme för att respektfullt diskutera olika perspektiv hjälper oss att känna oss bekväma med att säga ifrån och inte vara tysta.

Rädsla av att svika och att bli utanför
Hur ledare reagerar på negativa nyheter sänder ett tydligt budskap om vad som är säkert att prata om och vad som är bättre att inte säga. Ett av de största hindren för en öppen och ärlig kommunikation på jobbet är rädsla. Men det finns sällan en enda tydlig orsak. Dessutom växer oftast en tystnadskultur fram långsamt, vilket gör det svårt att – i det enskilda fallet – se exakt vad som har gått fel. Men generellt sett finns det några faktorer som är värda att hålla under uppsikt. 

• Organisatoriska förutsättningar. Riskfaktorer kan exempelvis vara strikta hierarkier, stort fokus på produktion och svag feedbackkultur. På statliga arbetsplatser kan det vara ett problem att chefer som hämtas ”utifrån” inte har tillräcklig kunskap om de särskilda kraven på insyn och öppenhet.
• Stark kåranda och arbetsgivarlojalitet. Sammanhållning är förstås bra, men inte om den övergår i ett vi-mot-dem-tänkande – där intern kritik tolkas som svek. Därför är det inte oproblematiskt att svenska myndigheter satsar allt mer på att profilera sig (med en positiv identitet). Det kan uppstå en kultur där medarbetarna vill skydda ”varumärket” och blir mer lojala mot myndigheten än medborgarna.
• Hög arbetsbelastning. När verksamheter blir pressade finns det mindre utrymme för konstruktiv dialog och den som uppmärksammar problem kan upplevas som jobbig. Stora team och mycket administration innebär dessutom att cheferna får sämre förutsättningar att utveckla sitt ledarskap och arbeta proaktivt. Inom staten har arbetsbelastningen ökat under lång tid, vilket skapar särskilda risker. Inom staten ska arbetet inte bara utföras, det ska också utföras på rätt sätt.
• Politiskt känslig verksamhet. De som jobbar inom omdebatterade områden, exempelvis migration, miljö eller rättsväsende, kan censurera sig själva för att undvika att sätta sig – eller sin grupp – i strålkastarljuset.

Så vet du om du är en del av en tystnadskultur

1. Att alla tycker samma sak. I en tystnadskultur blir det ofta obekvämt och stelt när någon på jobbet sticker ut ur mängden, och till exempel ifrågasätter chefen. 
2. Att du börjar dölja dina åsikter, eller till och med låtsas att du har en annan åsikt för att den passar bättre in.
3. Att du inte vågar vara ärlig när du har råkat göra ett misstag på jobbet av rädsla för att straffas eller tappai trovärdighet. 

Vad leder denna tystnad till?
Att vara tyst om psykiska eller fysiska brister på arbetsplatsen leder ofta till psykisk ohälsa eftersom du får en falsk uppfattningom att du är ensam om att uppleva problemen.

Vem ska man prata med i en tystnadskultur?
En viktig fråga här är vem man ska prata med. Familjemedlemmar och goda vänner kan ofta vara förstahandsvalet. Men många gånger kanske detta inte är möjligt på grund av bristande kunskap eller förståelse från ens nära och kära om hur situationen på arbetet är. Det är därför en bra idé att identifiera personer på din arbetsplats som du kan prata fritt med. Att prata med jobbarkompisar på individuell nivå gör två saker.

1. Det får dig att må bättre och kännas lättare, många gånger börjar lyssnaren också dela med sig av sina egna erfarenheter. 
2. Det får dig att inse och acceptera att du inte är ensam. Detta har en mycket djupare effekt än att bara säga att problemet ifråga kanske är vanligt eller att det kanske löser sig av sig själv. 

Visselblåsning som stöd mot tystnadskultur
En ny visselblåsarlag började gälla den 17 december 2021. Enligt lagen ska man kunna larma om missförhållanden både på en arbetsplats och till en myndighet. En bred krets av personer ska kunna använda visselblåsarsystemet och skyddas mot repressalier. Utöver anställda ska bland andra volontärer, praktikanter, konsulter och aktieägare ingå i den skyddade personkretsen.

Källa: Regeringen.se, BRÅ, Vision.se, arbetsmiljöverket, Modern Psycholgy