Den 21 februari är det internationella modersmålsdagen. Dagen instiftades 1999 av av Unesco för att främja språklig mångfald. Vi på Lika Olika är väl medvetna om språkets enorma påverkan på oss som individer såväl som samhälle. Detta är första artikeln om språket och hur vi kan använda det för att inkludera och skapa tolerans.

I Sverige talas cirka 200 olika modersmål. Störst är svenskan med ungefär 8 miljoner talare, näst störst finskan med ca 300 000 talare. Utöver dessa finns flera modersmål som endast några hundra exempelvis de afrikanska språken woolof och mandinka. Finska, samiska, meänkieli, romani och jiddisch räknas som nationella minoritetsspråk i Sverige sedan 2000.

Forskning visar att tillgång och möjlighet att tala sitt modersmål har stor inverkan på en människas liv. Exempelvis visar de senaste studierna att invandrarbarn som får mycket undervisning på sitt modersmål klarar sig bättre i skolan och oftast även blir bättre på svenska. Elever med skolgång på annat språk än sitt modersmål, till exempel gymnasister med svenska som modersmål som läser sina ämnen på engelska, lär sig mindre än de annars skulle göra.

Vårt beteende påverkas av språket
Med hjälp av språket kategoriserar vi vår värld. Vi formar våra tankar och uttrycker oss själva och våra behov i samspel med andra. Erfarenheter, minnen, kunskap, känslor och tankar formuleras med hjälp av språket. Utan språket kan dessa nästan bli svåra att förstå att de existerar, eftersom språket även i oss själva formuleras och konkretiserar vad som pågår i vår hjärna, medvetet eller ej. Via språket avslöjar vi vilka är, vi visar våra känslor, utvecklar oss själva och varandra, och inte minst – påverkar hur vi mår. De flesta människor som tvingas tala ett annat språk än sitt modersmål, kan lätt känna sig hämmade och avskurna även mentalt. Språket fungerar som en inre spegel, något som visar vem vi är.
Val av ord, språkbruk, tonalitet och tillfälle gör det vi säger mer eller mindre starkt och påverkar hur vi tänker och agerar. Det är därför viktigt att vi är medvetna om hur vi talar med varandra. Vi vuxna är förebilder i vad vi säger, hur vi pratar och när vi väljer att använda vissa uttryck och inte. Ord eller uttryck som vi tror att barnen förstår som ironi eller en skämtsam ton, kan helt gå dem förbi och därför skapa en annan innebörd än vi menade. Samma sak gäller i hur vi slentrianmässigt använder jargonger, attityder eller omedvetet talar värderande om beteenden, människor, situationer, kläder eller kulturuttryck, som utan att vi är medvetna om det blir en del av omgivningens vardag, och också ofta en del av barnens eget språkliga beteende. Viktigast av allt är att vi är medvetna om att det vi säger stannar kvar i mottagaren, det negativa djupare än det positiva. Minnen av exempelvis kritik kan därför stanna i en människas medvetande under ett helt liv.

Titta på den internationellt framstående språkforskaren Keith Chens TED Talk om hur språket påverkar oss.

Källor: Språktidningen, språkrådet, Modern psykologi och ”Om språklig identitet” på www.gu.se.

I vårt nyhetsbrev för mars kommer vi att ge praktiska tips på hur vi kan inkludera vår omgivning och bli mer toleranta med hjälp av språket.