Skolan är en plats för lärande och personlig utveckling, men också en arena för social interaktion. Skämt och jargonger är vanliga inslag i denna miljö. Men när de blir sårande eller diskriminerande, skapar de osäkerhet och maktspel som söndrar sociala relationer och påverkar inlärningen. Skämt och jargonger uppstår naturligt i sociala sammanhang. De kan fungera som ett social smörjmedel som förenklar kommunikation och skapar gemenskap. När personer skrattar tillsammans stärks deras band, och det kan skapa en känsla av tillhörighet. I skolmiljöer används skämt och jargonger ofta för att bryta isen och bygga relationer.

Maktspel och hierarkier
Samtidigt kan skämt och jargonger användas för att etablera och upprätthålla sociala hierarkier. De som skämtar på andras bekostnad kan känna en tillfällig makt och överlägsenhet, medan mottagarna känner sig nedvärderade och utsatta. Detta skapar en miljö där osäkerhet frodas, och elever känner sig tvungna att anpassa sig för att undvika att bli måltavlor. När skämt används för att exkludera eller nedvärdera, blir de ett verktyg för mobbning och trakasserier. 

Socialt tryck
I skolmiljön är det sociala spelet en central del av elevernas vardag. Elever, precis som alla människor, strävar ofta efter att passa in och bli accepterade av sina kamrater, vilket kan leda till att de deltar i eller tyst accepterar taskiga skämt och hårda jargonger. Det sociala trycket att vara en del av gruppen och att inte sticka ut kan vara överväldigande, vilket bidrar till en atmosfär av osäkerhet och ångest.

Sociala medier förstärker dessa problem genom att erbjuda en plattform där skämt och jargonger kan spridas snabbt och nå en bredare publik i en värld som aldrig stänger, där diskriminering kan pågå dygnet runt. Den digitala anonymiteten gör det lättare för individer att uttrycka sig på sätt de kanske inte skulle göra ansikte mot ansikte. Detta kan leda till mobbning och trakasserier som är påtagliga och ihållande, något som ytterligare förvärrar elevernas känsla av utsatthet.

Hantering av jargonger och diskriminerande skämt

1. 1. 1. Nolltoleranspolicy

         Genom att införa en strikt policy mot diskriminerande beteende kan skolor tydligt markera att sådant beteende inte accepteras. Detta skapar en tryggare miljö där elever vet att deras välbefinnande tas på allvar.

      2. Medvetenhetsprogram
         

         Workshops och utbildningsprogram för både elever och personal kan öka förståelsen för de negativa effekterna av skämt och jargonger. Genom att diskutera verkliga exempel och skapa dialog kan skolor främja en kultur av respekt och inkludering. Ibland kan jargonger pågå utan att de som använder dem inte är medvetna om dem. En rå attityd mot varandra i ett kompisgäng kan bli en naturligt del i umgänget. Trots detta gör påverkar beteendena och de så kallade skämten den mentala hälsan. Motiveringen “Jag skämtade bara!” är vanlig, men i den som ständigt får höra skämt och påståenden om sin kroppsstorlek, sitt uttal, sin hårfärg, sin familj eller något annat, är känslan inuti förmodligen en helt annan än vad det garvande ansiktet visar.En bra regel, som gäller människor i alla åldrar, är att aldrig skämta om eller kommentera någons utseende, om det inte är positivt. En annan bra regel är att ständigt påminna sig om att hur någon reagerar utåt, inte behöver vara hur den känner inombords.

      3. Stöd och resurser
         

         Skolor bör erbjuda stöd till elever som känner sig utsatta. Detta kan innefatta tillgång till kuratorer, stödgrupper och trygga utrymmen där elever kan prata om sina upplevelser utan rädsla för repressalier

Vårdnadshavares roll

Vårdnadshavare spelar mycket viktig roll i att stödja sina barn och hantera problemen:

1. Kommunikation: Regelbundna och öppna samtal med barn om deras upplevelser i skolan och på sociala medier är viktiga. Genom att skapa en trygg miljö där barn känner att de kan dela sina bekymmer, kan vårdnadshavare hjälpa till att identifiera problem tidigt. Läs våra artiklar om hur vi skapar trygghet för våra barn via länkarna nedan.
   Så kan vi stötta barnen.
   Ge barnen känslomässig trygghet.
2. Föregå med gott exempel: Vårdnadshavare bör visa respektfullt beteende och undvika att själva använda sårande jargong eller skämt. Barn lär sig mycket genom att observera sina föräldrar, så ett gott exempel kan ha stor påverkan.
3. Samarbete med skolan: Genom att samarbeta med skolpersonal kan vårdnadshavare säkerställa att deras barn befinner sig i en trygg och stödjande miljö. Detta inkluderar att delta i möten, stödja skolans policyer och vara involverad i skolans arbete mot mobbning.
4. Övervakning av sociala medier: Vårdnadshavare bör hålla ett öga på sina barns aktiviteter på sociala medier. Genom att vara medvetna om vad som händer online, kan de identifiera och hantera problem innan de eskalerar.
   Läs mer om hur vårdnadshavare kan ta större ansvar för barnens värld on- och offline här.